Oj, vilket aggressivt åskväder det var i natt.
Jag hade just gått till sängs och det var helt tyst ute men plötsligt sken himlen upp av en jätteblixt som följdes av många många fler. Därefter började det spöregna och först sedan kom mullrandet. Och oj, vad det mullrade – huset skakade och jag darrade.
Jag är faktiskt lite rädd för åskan. Denna egenhet har jag ärvt efter min mor som var extremt åskrädd när jag var barn. När det åskade slängde föräldrarna in alla barn i bilen och så körde vi runt, runt i flera timmar – även mitt i natten.
Det har förresten åskat alldeles ovanligt mycket här i Helsingfors denna sommar. Det kanske är fler som har märkt det?
Hur som helst. I morse (efter en nästan helt sömnlös natt) var allting som vanligt igen. Sommaren kanske inte är helt över ännu, eller vad tror ni?
Jag började denna torsdag med att gå till Tripla i Böle för att handla nya läsglasögon. Tänk att så här på ålderns höst måste man först skaffa nya (normala) glasögon och sedan, ett år senare, måste man börja använda läsglasögon, för att sedan ytterligare ett år senare gå från styrka 1.5 till 2.0.
Ja, jistanes ändå! Denna ålderdom! (Men jag är tacksam över att jag får vara med. Min storebror fick inte bli så här gammal. Han blev bara 43.)
Ni glasögonormar vet nog hur otroligt skönt det är när man läser och får på sig glasögon med exakt rätt styrka. Ögonen och hela huvudet slappnar av och man simmar liksom runt bland moln. En underbar känsla.

Illustration: ChatGPT